nellyamandas.blogg.se

Visst är det en katastrof när telefonen går sönder, speciellt när man är utomlands i en liten by och nästintill okapabel att fixa situationen, men egentligen så lider jag inte av att telefonen är död. Ganska skönt är det. Senast jag var utan telefon i typ en månad var jag ju nästan ledsen då jag fick en ny eftersom det innebar att jag faktist måste börja ha koll på den igen. Däremot var ju människor irriterade över att det var svårt att få tag på mig.

 

När jag tänker efter gick min tidigare iphone i princip exakt samma öde tillmötes som min nuvarande. Det var i slutet av Maj förra året då jag och Harkkila var i Cypern, mitt i resan onsdagen före lördagen vi skulle åka hem vaknade den bara inte på morgonen. Den gången dessutom utan skärmskade. Jag misstänker den hade ätit sand eller nånting sånt som inte är lämpligt för telefoner.. 

 

Jag tror jag ska vara utan telefon här nu de sista två veckorna. Det enda jag saknar är att kunna uppdatera min instagram, ta bilder då kameran inte är med och spotify på gymmet och lenkkin. Annars går det hur bra som helst att bara ha datorn. Jag får ju tag på folk via fb och skype och kolla newsfeeden på instagram också, dock bara är jag är hemma elller har tillgång till wifi.. 

 

Bjuder på en supermisslyckad bild från igårkväll med Anna, Jack och en sinnessvag Hugo, lycka till med å få en normal bild med en rabiat katt i famnen och en superlångsam photobooth kamera i datorn.